Skötselråd för gravvårdar
Graniten är känslig för olja, rost, stearin och extrem hetta. Gravljus och marschaller bör därför aldrig stå på eller nära intill en gravsten. Olja och stearin absorberas av gravstenen och kan endast tas bort med slipning eller blästring. Var även försiktig med att lägga metallföremål mot eller på gravstenen då även rost gärna tränger in och blir omöjlig att tvätta bort.
Polerade ytor
Polerade ytor är mycket lätta att hålla rena. Normalt tvättas eventuell smuts bort med vanligt vatten genom att gnida med handen eller en mjuk trasa/svamp. Se till att inga sandkorn repar ytan. Är ytan hårt nedsmutsad kan man använda ett milt tvättmedel med neutralt pH-värde i ljummet vatten.
Grovslipad, finhuggen, råhuggen eller flammad yta
bör tvättas minst en gång varje år med milt tvättmedel med neutralt pH-värde och ljummet vatten. Använd gärna en rotborste. Är stenen hårt nedsmutsad eller mossig, kontakta oss så rengör vi stenen med högtryckstvätt och specialtvättmedel.
Lavar, alger och mossor
Rengöring av gravstenar innebär ofta borttagande av någon form av påväxt som till exempel lavar, alger eller mossor.
Alger trivs i fuktiga, ofta skuggiga miljöer. De förekommer därför på stenytor som vetter mot norr eller under skuggande träd. Algerna är vanligtvis gröna och upplevs som fuktiga vid beröring. Även röda alger är vanliga. En sten som gjorts ren från alger återkoloniseras snabbt om den inte hålls torr.
Lavar är organismer som består av en alg och en mikrosvamp i
förening. Lavar kan se ut på flera olika sätt. På sten ser de normalt ut som tunna skorpor. De fäster vid stenen med hyfer, ett slags rötter som tränger in i stenen. Vid rengöring är det oftast bara den synliga delen av laven som kan avlägsnas, medan rötterna sitter kvar. Återkolonisation sker därför vanligtvis inom ett par års tid. Mossor och gräs växer oftast på stenar som inte rengjorts på länge eller på liggande stenar där jord kan samlas i fördjupningar. Biologisk påväxt upplevs av många som missprydande och kan göra inskriptioner svårlästa. Vissa lavarter är också aggressiva mot stenen genom att de löser upp ytskiktet och får de olika mineralkornen att lossna. Lavar och alger håller också fukt, vilket kan bidra till frostsprängningar. Påväxt av alger och lavar kan minskas om stenen regelbundet borstas ren från skräp och nerfallna löv. Träd och buskar som skuggar bör hållas efter då skugga, men även sav och socker som droppar från vissa träd, utgör en gynnsam miljö för mikroorganismer. Mossor och gräs är ofta lätta att avlägsna och återväxten sker inte speciellt snabbt om jord och fuktfickor hålls rena.
Järn och kopparmissfärgning på ljusa stenar
Ljusa kalkhaltiga stenar kan ha en grön eller rostbrun missfärgning. Ofta finns då koppar eller järn i närheten. Metallen oxideras av vatten och luftens syre, och reagerar sedan med stenen. Det gäller att i möjligaste mån skydda metallen från oxidation. Järn som rostar ska stålborstas eller blästras och sedan skyddsmålas med rostskyddsfärg och täckfärg. Om rostutfällningen återfinns i skarven mellan stenar är det ofta en rostande järndubb som orsakar missfärgningen. Man bör då ta isär stenarna och byta järndubben mot en rostfri sådan. Risken är annars att den rostande järndubben så småningom spränger sönder stenarna inifrån. Kopparmissfärgningar är svårare att förebygga. Ofta härrör sådana utfällningar från koppartak, men kan även komma från ornament eller skulpturer av koppar eller brons. Dessa är inte avsedda att målas och man får därför acceptera missfärgningen.
Skötselråd
