Bromma kyrkogård

Bromma kyrkogård ägs och förvaltas av Stockholms kyrkogårdsförvaltning medan kyrkan tillhör församlingen. Kyrkogården har anor från medeltiden. Kyrkan är från

1160-talet och är en av Stockholms äldsta byggnader. Arealen är 5 hektar med cirka 8000 gravar. Bromma kyrkogård har anor från medeltiden och kyrkan anses vara Stockholms äldsta byggnad, uppförd på 1160-talet som befästningskyrka av rundkyrketyp. I anslutning till den medeltida sakristian uppfördes i början av 1700-talet ett gravkor för ätten Hjärne. Fram till slutet av 1800-talet var det ursprungliga kyrkogårdsområdet kring kyrkan i stort sett oförändrat. Därefter har kyrkogården utvidgats ett flertal gånger. Minneslunden anlades 1974 efter arkitekt Jan Wahlmans ritningar.

Hässelby begravningsplats

Hässelby begravningsplats invigdes 1928. Arealen är 1,5 hektar med cirka 1500 gravar. Begravningsplatsen ägs och förvaltas av Stockholms kyrkogårdsförvaltning. 

Hässelby begravningsplats med kapell formades av arkitekt Knut Nordenskjöld och togs i bruk 1928. Många av gravarna vittnar om Hässelbys betydelse inom svensk handelsträdgårdsnäring med sina minnesvårdar (gravstenar) över kända trädgårdsmästare från "trädgårdsstaden". Minneslunden, av arkitekt Uno Söderberg, stod färdig 1982. Vid minneslundens smycknings- och meditationsplats finns skulpturen "Hymn" av konstnären Bertil Berggren.

Råcksta begravningsplats

Råcksta begravningsplats anlades i början av 1960-talet. Arealen är 17 hektar och omfattar ca 30 000 urngravar. 2005 tillkom inom gravkvarter 8 ett område för totalt cirka 700 kistgravar. Cirka 300 av dessa är muslimska gravar - särskilda gravplatser. Inom detta område finns även barngravar.

Råcksta begravningsplats med kapell och krematorium anlades i början av 1960-talet som en följd av att Stockholms västra förorter växte och antalet kremeringar ökade. Kyrkogårdsnämnden utlyste en arkitekttävling för att få medverkan från framstående skaparkrafter. Bakom det vinnande förslaget, skapat av trädgårdsarkitekt Gunnar Martinsson och arkitekt Klas Fåhraeus, stod mottot "Var dag". Anläggningen har eftersträvat att bevara och knyta an till det ursprungliga landskapet med dess spel mellan mörka skogklädda bergspartier och öppna ljusa ängsområden.

Ansträngningarna att anpassa det nytillkomna med det befintliga har gjort begravningsplatsen mjukt naturfylld och inbjudande. I Rosens kapell finns professor Arne Jones väggrelief "Ros utsprungen" i mässingssmide mot kalkstensmosaik. Kapellkomplexet innehåller två begravningskapell med krematorium i souterrängläge.

Begravningsplatsen är ursprungligen endast avsedd för urngravar (totalt omkring 30 000). 2005 tillkom ett område för kistgravar. Sedan början av 1970-talet finns också en minneslund.

Spånga kyrkogård

De ursprungliga delarna av nuvarande Spånga kyrka byggdes någon gång mellan 1175 och 1200. Kyrkan kom då att bestå av tre delar: kor, långhus och torn.Arealen är cirka 4,5 hektar med cirka 3500 gravar. Kyrkogården ägs och förvaltas av Stockholms kyrkogårdsförvaltning men kyrkan tillhör församlingen. Parkering och handikapparkering finns.Både Spånga kyrkogård och kyrkan är från slutet av 1100-talet. Kyrkogård och kyrka har förändrats, utvidgats och anpassats vid ett flertal tillfällen under århundradena. I slutet av 1600-talet fick kyrkan en ny tillbyggnad, det Bondeska gravkoret, tillägnat riksskattmästaren Gustaf Bonde. Kyrkogårdens äldsta delar ligger söder och väster om kyrkan medan områdena åt norr och öster togs i bruk på 1920-talet efter arkitekt Knut Nordenskjölds plan. Längst österut ligger minneslunden, formgiven av arkitekt Uno Söderberg, med ett ekkors ritat av professor Erik Lundberg.

Strandkyrkogården

Arealen är 25 hektar med möjlighet till cirka 20 000 gravar. Arkitekt är Göran Bergquist. Anläggningen har inget eget kapell. Strandkyrkogården administreras och sköts via Skogskyrkogården. Minneslunden har utsikt över Drevviken och är högt och vackert belägen. Från minneslundens rofyllda meditationsplats har besökaren en vacker utsikt över Drevviken. Begravningsplatsens inrymmer, förutom gravkvartersmark och minneslund, allmänna ytor, yttre och inre vägar, parkeringsplatser samt ett inhägnat område med ekonomibyggnad.På Strandkyrkogården finns fortfarande plats för kistgravar, vilket annars är en bristvara på de flesta begravningsplatser. Den södra delen är skogsklädd med högresta tallar. Det blir som en pelarsal över gravarna, som i avsaknad av planteringsytor ligger inbäddade i orörd skogsmark. Den norra delen har öppna gräsytor och traditionella gravplanteringar. Arkitekt Göran Bergquist har utformat begravningsplatsen och dess minneslund, i såväl detaljer som helhet.Eftersom begravningsplatsen inte har ett eget kapell är det lämpligt att använda något av Skogskyrkogårdens kapell för begravningsceremonier. Därefter kan gravsättning ske på Strandkyrkogården.

Strandkyrkogården invigdes 1996 av borgarrådet Bertil Karlberg och är Stockholms stads senast tillkomna begravningsplats, den var då den tionde i ordningen.Denna nyanlagda begravningsplats är belägen på egendomen Skrubba cirka sju km sydost om Skogskyrkogården och cirka 10 km söder om Stockholms city. Den har ett högt och naturskönt läge strax intill sjön Drevviken, med utsträckning åt öster mot Vendelsövägen. Som avskärmning mot trafikleden är bullerskyddsvallar anlagda.

Tyresö kyrkogård

Tyresö kyrkogård som är belägen innanför bogårdsmuren vid Tyresö kyrka är fullbelagd. Gravsättning sker i dag endast i gamla familjegravar.

Tyresö begravningsplats

Tyresö begravningsplats är belägen i nära anslutning till Tyresö kyrka. Den invigdes 1995. Området har fått behålla mycket av sin naturmarkskaraktär. För närvarande finns minneslund och urngravar.

Tyresö kyrka

Tyresö kyrka i Tyresö församling, tegelkyrka byggd 1638 - 1640 av Gabriel Oxenstierna. Kyrkan skulle vara gravkyrka för släkten Oxenstierna och samtidigt slottskyrka till det närbelägna Tyresö slott. Arkitekt för kyrkan var murmästare Hans Ferster. Kyrkan är en blandning av sengotik och renässans med tornet i väster. Kyrkan invigdes 9 mars 1641 och den första gudstjänsten som förättades i kyrkan var byggherren Gabriel Oxenstiernas egen begravning. Kyrkan är omgiven av en mur från 1646, på murens utsida finnes det fästanordningar med gårdsnamn, för att binda hästar när man var i kyrkan. 1740 brann tornet och kyrkotaket och beroende på bristande ekonomiska förutsättningar byggdes inte en spira på tornet utan tornet har än i dag ett pyramidformat lågt tak.

Tyresö kyrka är en av Sveriges populäraste vigselkyrkor mycket tack vare dess idylliska läge på en kulle omgiven av ängsmark och Tyresö slott och ingen modern bebyggelse i närområdet.

Bollmora kyrkogård

På Bollmora kyrkogård finns kistgravar, urngravar och minneslund. Kyrkogården är centralt belägen vid infarten till Tyresö centrum, Töresjövägen 2. I anslutning till kyrkogården finns Bollmora kapell.

Storkällans kyrkogård

Storkällans kyrkogård tillhör Nacka församling men ligger på promenadavstånd från Tyresö centrum. Tyresö församling har avtal med Nacka församling om att få anvisa anhöriga till avlidna muslimer, som bott i Tyresö kommun, till den muslimska delen av begravningsplatsen. Tyresö församling har inget eget krematorium utan anlitar framför allt Storkällans och Skogskyrkogårdens krematorier. Askan kan sedan grävas ner antingen i en urngrav eller i en minneslund. Minneslundar finns på Tyresö begravningsplats och Bollmora kyrkogård. I minneslundarna grävs askan ner av kyrkogårdspersonalen och inga anhöriga tillåts delta. När askan är i jorden får de anhöriga ett intyg på att gravsättningen ägt rum. Denna sker inte på vintern, då det är tjäle i marken. Att sprida askan utanför en minneslund kräver Länsstyrelsens tillstånd.

Huddinge kyrkogård

Huddinge kyrka och dess kyrkogård är belägna i centrala Huddinge. Kyrkogården har anor från 1100-talet och fick sitt nuvarande utseende 1859–60. Då revs kyrkogårdsmuren och kyrkogården utvidgades åt söder och nordost. 1963 anlades minneslund och urngravsområde. De äldsta gravstenarna på kyrkogården är från 1800-talet. Dessa bevaras nu av kulturhistoriska skäl. Kistbegravningar förekommer här endast i befintliga familjegravar. I övrigt gravsätts endast urnor. Det finns en urnlund där gravarna är placerade i grupper. Vid entrén till kyrkogården finns en urnnisch med arton gravar. Minneslunden ligger bredvid kyrkan och har endast nedgrävning av aska. En ny smyckningsplats anlades 2001 intill minneslunden.

Huddinge Kyrka

Huddinge kyrka har en lång historia med ursprung på 1200-talet. Den har byggts om och restaurerats många gånger under århundradena. Bland annat rasade kyrktornet på 1600-talet och kyrkan tilläts förfalla fram till 1700-talet då ett gravkor uppfördes där tornet stått. På 1800-talet revs gravkoret och gav plats åt det nuvarande kyrktornet. Kyrkan har en vacker, ljus interiör och bland sevärdheterna finns ett träsnidat altarskåp från 1480 och en predikstol med skulpturer från 1685. I Klockargården, intill kyrkan, finns församlingssalar för bland annat begravningskaffe.

                                           
Tomtberga kyrkogård

När jordbruksbygden övergick till villabebyggelse ökade folkmängden kraftigt och i början av 1900-talet blev Huddinge kyrkogård för trång. Församlingen ägde redan mark där man nu kunde anlägga en ny kyrkogård. Tomtberga kyrkogård och kapell invigdes 1923. Redan på 40–50-talet konstaterades att Tomtberga kyrkogård inte heller skulle räcka till och man anlade S:t Botvids begravningsplats. Numera är Tomtberga kyrkogård fullbelagd och kistgravsättningar sker enbart i familjegravar. Urngravsättningar sker i familjegravar eller i återupplåtna gravar.Den 23 maj invigs Tomtberga kyrkogårds egen klockstapel.

Tomtberga kapell

Kapellet ligger på en liten kulle och omges av många höga träd som sommartid ger en behaglig halvskugga. Det är en vitputsad byggnad med spåntäckt sadeltak. Inredningen är mycket enkel. Kapellet kan användas till kristna och borgerliga begravningar. Under våren 2008 har Tomtberga fått en ny klockstapel. Kyrkklockan är gjuten av Bergholtz klockgjuteri i Sigtuna och har en inskription som lyder: "Ring tills från fjärran stränder ett välkommen mött ditt farväl". Klockstapeln är uppförd av BTH bygg i Stockholm. Kyrkklockan kommer att ringa vid dop, vigslar och begravningar i Tomtberga kapell och vid gravsättningar på Tomtberga kyrkogård.

                                          
S:t Botvids begravningsplats

S:t Botvids begravningsplats ligger naturskönt i skogen ovanför Albysjön. Den invigdes 1956. Kapell- och ekonomibyggnader invigdes 1961, serveringsbyggnaden och en minneslund 1973. Minneslunden är belägen i skogen vid en liten tjärn.
Begravningsplatsen blev nästan dubbelt så stor 2002, då den nya delen färdigställdes i ett natur- och skogsområde. Det öppen plats med gräsmattor och planteringar. Från en damm rinner en bäck genom området. Här finns bland annat en ny minneslund och icke-kristna gravkvarter. Begravningsplatsen är Huddinges största med cirka 10 000 gravplatser.
Det finns kist- och urngravkvarter på både gamla och nya delen av begravningsplatsen. I minneslundarna kan askorna spridas eller grävas ner.

Muslimska delen
Kommunerna söder om Stockholm saknade  begravningsplats för muslimer. Därför anlades en sådan på S:t Botvids begravningsplats. Dessa kvarter togs i bruk hösten 2002. De omfattar cirka 980 gravplatser och ligger avskilt på den nya delen av begravningsplatsen mellan två skogspartier.

S:t Botvids Bahá’í-kvarter
Sommaren 2003 invigdes ett kvarter för avlidna bahá’íer.

S:t Botvids kapell

S:t Botvids kapell ligger på begravningsplatsen med samma namn i det natursköna området vid Albysjön. Det är en låg vit byggnad klädd med slammat tegel. Framför byggnaden står tre klocktorn klädda med vit ekebergsmarmor. I huset finns ett större och ett mindre kapell, entréhall liksom kontor. I nedre planet finns bisättningsrum och krematorium. Entréhallen binder samman de två kapellen och har glasade långsidor vilket ger en vidsträckt utsikt över naturområdet och sjön.Det stora kapellet har en fem meter hög gobeläng som hänger över altaret. Takfönstren ger ett vackert ljusspel över de smidda fåglar som dekorerar väggen i det lilla kapellet. När en avliden är gravsatt i minneslund kan dennes namn skrivas in i en vacker minnesbok som förvaras i en monter i entréhallen. Där finns också en ljusbärare i form av ett träd.Kapellen kan användas för både kristna och borgerliga begravningar. De kristna symbolerna kan tas bort. Begravningskaffe kan ordnas i serveringsbyggnaden.

S:t Botvids krematorium

S:t Botvids krematorium ligger på S:t Botvids begravningsplats. Det är en låg vit byggnad med tre klocktorn framför. Övervåningen inrymmer två kapell och kontor. I källarplanet finns bisättningsrum och krematorium.

Trångsunds begravningsplats

Trångsunds begravningsplats invigdes 1990. Den ligger i skogspartiet bakom Tacksägelsekyrkan. Denna begravningsplats är endast för urngravar. Här är förberett  för tio urngravkvarter, varav några har tagits i bruk. En minneslund finns för nedgrävning av aska. En askgravlund invigdes i maj 2008 på Trångsunds begravningsplats. I askgravlunden har man ingen sten eller planteringsruta utan en gemensam plats för namn och utsmyckning. De anhöriga kan välja att vara med när askan grävs ned. Det är ett gravskick som liknar minneslundens men är mindre anonymt.

Tacksägelsekyrkan

På en kulle nära Trångsunds centrum ligger Tacksägelsekyrkan. Intill kyrkan ligger begravningsplatsen. Kyrkan invigdes på Tacksägelsedagen 1957. Då var östra Huddinge, där Tacksägelsekyrkan ligger, en del av Huddinge församling. Församlingen delades 1974 och Trångsunds församling bildades. Kyrkan har ljus puts och ett brant skifferklätt sadeltak. Ena långsidan består av fönster, varav tre har glasmålningar. Begravningskaffe kan serveras i församlingssalen.

Stora Sköndals Kyrka

Stora Sköndals kyrka invigdes på Tacksägelsedagen år 1929. Bredvid kyrkan reser sig klockstapeln som invigdes året därpå. Klockklangen når vida omkring och markerar att Stora Sköndals kyrka i dag är hela stadsdelen Sköndals kyrka. Allt från altarets antependium till vapenhusets ekportar och klockstapeln tillverkades av Stora Sköndals eget folk.

Sedan några år tillbaka ägs kyrkan gemensamt av Stiftelsen Stora Sköndal och Farsta församling. Församlingens personal arbetar nära stiftelsens präst och diakon och man finner hela tiden nya samarbetsformer. Klockorna kallar till gudstjänst nästan varje dag. Ett trivsamt och ändamålsenligt församlingshem bidrar också till den gemenskap man vill skapa i och omkring kyrkan. Stora Sköndal ligger på historisk mark. Rester från ett gravfält har hittats från 400–1050 e Kr. Namnet på 1500-talsgården Sköndal var från början Sjunda, vilket var en förvrängning av Sjöända (vid ändan av Drevviken). På 1600-talet ändrades namnet till Sköndal. Stora Sköndal tillkom först 1831 då Tallkrogen avyttrades och såldes till Stockholms stad och av den nya ägaren kallades Lilla Sköndal. Det ursprungliga Sköndal hette därefter Stora Sköndal. Gården Stora Sköndal är en sätesgård från 1600-talet. 1905 köptes den av Svenska Diakonsällskapet, som grundats i Gävle några år tidigare för utbildning av diakoner. På Stora Sköndal startade man också vård av epilepsisjuka och alkoholister. 1981 ombildades Svenska Diakonsällskapet till föreningen Stora Sköndals diakonisällskap med uppgift att ideologiskt främja verksamheten. Ansvaret för verksamheten lades på Stiftelsen Stora Sköndal, en ideell stiftelse inom Svenska kyrkans ram. Den har i dag flera verksamhetsgrenar som högskola med socionom- och kyrkomusikerutbildning, ett omfattande seniorboende med villor, radhus och lägenheter samt sjukhus för neurologisk rehabilitering, ålderdomshem, sjukhem och handikappcenter.  

Sollentuna kyrka

Sollentuna kyrka ligger i en socken som har varit tidigt bebodd. Här finns en kontinuitet av fornlämningar från stenåldern och framåt. Kyrkan byggdes i slutet av 1100-talet och bestod av det nuvarande tornet och långhusets två västligaste travéer. Det ursprungliga koret var smalare än långhuset. Tornet var lägre än i dag och uppdelat i flera våningar. Rummen användes som skydd i orostider och som förråd. Huvudingången låg i väster. I slutet av 1200-talet breddades och förlängdes koret och sakristian uppfördes i norr. Kryssvalven i tegel tillkom förmodligen under 1300-talets första hälft och under 1400-talet höjdes tornet och byggdes vapenhus i söder. Nästa radikala förändring av kyrkan inträffade under 1600-talets första hälft, då det polygona högkoret byggdes som gravkor åt familjen Berndes på Sollentunaholm. Byggnaden i senrenässans, lades under gemensamt tak med resten av kyrkan och över koret placerades en takryttare. 1780 fick fönstren sitt nuvarande utseende och fasaden putsades. Tornskrönet uppfördes 1841. 1902 knackades kalkmålningarna från 1400-talets andra hälft fram. De restaurerades hårt och okänsligt, något som man försökte reparera 1938-39. Av långhusets målningar återstår endast fragment, däremot är en större del av målningarna bevarade i vapenhuset. Där kan man se Den fromme och den världsliges bön och Livets lyckohjul. Målningarna hör till den verkstad som företräddes av Albertus Pictor. Altaruppsatsen är troligen ritad av Erik Palmstedt 1781. Kyrkans medeltida altarskåp hänger på norra väggen och är signerat 1475 av Jordan Målare. Centralmotivet är korsnedtagningen som flankeras av S:t Erik och S:t Lars. Därunder finns sex profeter. I flyglarna står bl a apostlar och helgon och flyglarnas utsidor har målningar, däribland en kalvariegrupp. Dopfunten från 1200-talets andra hälft är en paradisfunt med musselformad cuppa.

Silverdals griftegård

Silverdals griftegård är en av två begravningsplatser i Sollentuna. Den anlades 1923 som garnisonskyrkogård för det närbelägna Livgardet. Sollentuna församling övertog begravningsplatsen 1960, och har utvidgat den efter erforderligt behov. Där har också ett krematorium och ett begravningskapell senare uppförts.

Södertälje kyrkogård

Behovet av att tillskapa en ny kyrkogård i Södertälje blev mycket stor i början av 1800-talet. Ändå dröjde det fram till början av 1870-talet innan kyrkorådet och den borgerliga kommunen bestämde att anlägga en kyrkogård utmed Stockholmsvägen. Kyrkogården invigdes 1877 av biskop Thure Annerstedt. Den äldsta delen av kyrkogården skänker sommartid en behaglig halvskugga där besökare kan vandra mellan gravkvarteren och finna sinnesro. De gamla, höga lindarna ger en rymd i lövsalen som påminner om en gotisk katedral med sitt rika överljus. Inom kyrkogården finns kist och urngravsområden samt olika typer av minneslundar för att tillgodose olika önskemål. För begravningsakter finns tre kapell på kyrkogården.

 

Vaxholms kyrka

Vaxholms kyrka (Gustav Adolfs kyrka), belägen i Vaxholms mer centrala delar, är ritad av Olof Tempelman och Carl Fredrik Adelcrantz i nyklassicistiskstil för att ersätta den tidigare mindre kyrkan. Grunden till nuvarande kyrka lades på 1760-talet, och byggnadsarbetet blev långvarigt. Invigningen ägde rum först 1803. De insamlade medlen räckte inte heller till att bygga det planerade tornet. Tanken var att senare bygga till detta, och temporärt uppfördes en klockstapel i trä, vilken fortfarande finns att beskåda. Kyrkan uppkallades efter konungen och benämndes Gustav Adolfs kyrka. Gudstjänstrummet är en vitputsad sal, orienterad i öst-västlig riktning med grunda sidoskepp. Kyrkan täcks av ett mansardtak, valmat åt gavelsidorna. Sakristian byggdes till 1896, då södra ingången igensattes och rundbågiga fönster sattes in i korgaveln. 1962 byttes takens plåt ut mot ett i koppar. Den välbevarade interiören täcks av ett kassettak.

                      

Danderyds kyrka

Jarlabankens runsten med sitt kors vittnar om att kristendomen på 1000-talet fanns i i bygden. På 1100-talet restes en träkyrka, där Danderyds kyrka nu står. Kristendomen hade segrat i Sverige och landet hade indelats i socknar. Överallt byggdes kyrkor. År 1314 omnämns för första gången en kyrka i Danarö socken. Omkring år 1400 uppfördes en liten enskeppig gråstenskyrka med sakristia. Kalkmålningarna på östra gaveln i Danderyds kyrka och norra långväggen visar vilka delar av den nuvarande rektangulära, treskeppiga hallkyrkan, som härstammar från 1400-talet.  Ätten Banér på Djurholms slott har sedan på ett unikt sätt präglat kyrkorummets utformning och utsmyckning. Omkring år 1570 lät Gustaf Banér utvidga kyrkan till en nästan kvadratisk, tvåskeppig hallkyrka. Under 1600-talets första årtionden lät Svante Gustafsson Banér och hans maka Ebba Grip bygga om kyrkorummet till dess nuvarande form. Genom att kyrkan nu gjordes treskeppig måste bastanta pelare sättas in för att bära upp valven. Kyrkan har restaurerats under 1700-, 1800- och i början av 1900-talet. Den senaste restaureringen gjordes 1976 då Danderyds kyrka fick stora serviceutrymmen som byggdes under jord.

                      

Botkyrka kyrkogård

Botkyrka kyrkogård är den äldsta begravningsplatsen i Botkyrka. Den ursprungliga kyrkogården är omgärdad av en stenmur, Bogårdsmuren. Gravkoret på kyrkogården i nordväst byggdes för familjen Johan Liljencrantz, som tidigare hade sitt residens på Sturehov. Det ristades av CG Gjörwell och byggdes år 1807. I sydost ligger gravkoret som byggdes år 1843 av familjen Carl Piper på Sturehov. Likaså i kyrkogårdens sydöstra hörn finns ett gravkor från 1953. Detta tillhör familjen Wåhlin på Hallunda gård.

 

Botkyrka kyrka

Namnet Botkyrka kyrka har sitt ursprung i legenden om lantbrukarsonen Botvid på Hammarby gård. Han blev kristnad i England under en handelsresa dit. Botvid missionerade sedan i skärgården och Mälardalen. Flera källor daterar Botvids dödår till 1120. Vissa medeltidshistoriker hävdar dock att martyriet bör ha ägt rum tidigare och förlägger Botvids död til 1080-talet. Enligt legenden fördes Botvids kvarlevor till kyrkan i Säby (Salem) där han begravdes nära korskranket i kyrkan. Botvids bror, Björn, byggde en träkyrka på deras fädernegods, Hammarby gård i Botkyrka, dit Botvids kvarlevor flyttades cirka nio år senare i närvaro av biskoparna  Henrik av Uppsala och Gerdner av Strängnäs. Därmed var Botkyrka kyrka etablerad. Helgonet gav namn åt såväl kyrkan som socknen. På 1170-talet blev träkyrkan ersatt av en kyrka i sten. Den invigdes 1176.
Trots att Botvid var ett lokalt helgon fick Botvidskulten stor spridning. Bevarade kyrkomålningar och skulpturer visar att Botvidskulten redan under medletiden fårtt en spridning från hela Mälardalen över Uppland, södra Norrland ända till Finland. Så småningom blev Botvid ett av Sveriges skyddshelgon. Botkyrka kyrka blev därför tidigt en pilgrimskyrka. Många vallfärdade till hans grav. Kyrkan byggdes om i flera omgångar och fick en storlek som var ovanlig för en medeltida socken kyrka. En av klenoderna som bevaras i Botkyrka kyrka är, egendomligt nog, ett snapsglas. Vilket har sin förklaring i följande: Förr i tiden fanns en tradition som bjöd att när man färdigställt kyrktornet och dess prydnader, skulle man på stället ta en snaps och sedan kasta glaset ner på marken. Så skedde också när torntuppen sattes upp 1779. Mästaren bakom verket var mjölnaren Anders Fredlund som skålade för tornspiran och därefter lät glaset fara mot marken. När han sedan skulle ta hand om glasskärvorna upptäckte han till sin förvåning att glaset var oskadat. Detta ansågs som mycket märkligt och kanske rent av övernaturligt. Glaset sparades och finns än idag kvar. År 1977 genomgick Botkyrka kyrka en lättare renovering, där bland annat väggarna putsades om och vissa ombyggnader gjordes. I samband med detta arbete grävdes golvet i vapenhuset upp och där påträffades ett mycket gammalt skelett. Arkeologer kunde konstatera att det var resterna av en kvinna och att det troligen var kyrkobyggarens hustru. Seden var sådan att kyrkobyggaren själv begravdes till höger om ingången och hans hustru till vänster. Personen till vars minne kyrkan är byggd brukar begravas ungefär i mitten av långhuset med sin hustru till vänster.

 

Lilla dalens begravningsplats

En religionsneutral begravningsplats.

Lilla Dalen invigdes år 1989 och består av ett vidsträckt naturområde med plats för ca 2 270 gravplatser. En minneslund finns att tillgå. Vid en vattensamling finns en klockstapel, men området innehåller inga religiösa symboler med respekt för att även personer tillhöriga annan religion och icke-religiösa ska kunna begravas här. Fordon med handikapptillstånd kan använda körvägar inom begravningsplatsen, övriga hänvisas till närbelägna parkeringsplatser.

Tullinge parkkyrkogård

Tullinge parkkyrkogård, som omger Tullinge kyrka, invigdes år 1974. Få begravningsplatser möter besökaren med en sådan naturens skönhet och en sådan påminnelse om människans förgänglighet och tidens gång som Tullinge parkkyrkogård. I kyrkogårdens omedelbara närhet finns ett gravfält från järnålderns senare del, säkert delvis från tiden strax före kristendomens ankomst till bygden. I den del kyrkogården inte omges av gravfältet eller av naturliga avgränsningar i terrängen finns  en kallmur av stroa enkelt tuktade stenar. Stora vackra träd finns över hela området, något som ytterligare förstärker intrycket av tidlöshet.

Tullinge kyrka

Tullinge kyrka är belägen på en osedvanligt naturskön plats. Stora lärkträd kantar uppfarten mot entrén och bakom kyrkan öppnar sig en vidsträckt utsikt över Tulllingesjön med sina lummiga stränder, om sommaren gröna och inbjudande, under den kalla årstiden med grafisk skärpa mot markens dova eller ibland vita nyanser. Kring kyrkan finns ett gravfält från järnåldern med ett 50-tal synliga gravkullar. På en av dem står klockstapeln av lärkträ. De två klockorna ersatte 1963 Tullinge gårds gamla vällingklocka som tidigare kallat till gudstjänst.

Lida idrottskyrka

Friluftslivets kyrka. Vackert belägen i en sluttning mot sjön Getaren ligger Lida idrottskyrka. Altartavlan består av ett stort fönster med utsikt ut över sjöns vattenspegel. Kyrkan är placerad i Lida friluftsområde som många botkyrkabor besöker på sin fritid. Inom området finns även ett värdshus och rehabcenter. Lida idrottskyrka är en efterfrågad plats för dop och vigslar. Verksamheten i kyrkan bedrivs i samverkan med friluftsfolkets gudstjänstkommitté och Botkyrka församling. Karl-Erik Svärd, präst i S:t Görans församling och Carl-Magnus Magnuson, präst i Kungsholms församling och Gabriel Grefberg, präst i Storkyrkan inledde den kyrkliga verksamheten på Lida under 1940-talet genom gudstjänster i restaurangen och ute i friluftsområdets vackra natur. Föreningen Friluftsfolkets gudstjänstkommitté bildades. Föreningen uppförde  Lida idrottskyrka 1957. Arkitekten Ebbe Lidemark ritade kyrkan och frivilliga medarbetare byggde den. Stödföreningen Lida idrottskyrkas vänner bildades. Kyrkbygget skedde i nära samarbete med Skid- och friluftsfrämjandet, som då ägde Lida friluftsgård. Lida kyrka invigdes den 17 november 1957 av biskop Helge Ljungberg. En klockstapel restes redan 1948 i en björkdunge vid sjön Getaren. Arkitekt var Raph Erskine, samma arkitekt som ritade Lida friluftsgård 1946. Erskines klockstapel har ersatts av en ny, ritad av arkitekt Ebbe Lidemark, men med den gamla som förebild. Denna färdigställdes 2006. I mitten av 1990-talet genomgick kyrkan en omfattande renovering.

Ljusets kyrka

Botkyrka församling hade under många år sökt tomtmark för att bygga en ny kyrka. Församlingen hade önskat ett läge nära Hallunda centrum, som blivit något av Norra Botkyrkas centrum. Kyrkans lokaler i Norsborg hade med tiden hamnat lite i periferin och dessutom har kontorslokaler inte kunnat rymmas där. Sedan 1985 har församlingen hyrt kontorslokaler på Tomtbergavägen 16 och när denna fastighet blev till salu förvärvades den. Till fastigheten kunde tillfogas ny tomtmark, lämplig för en kyrka. Kyrkan började byggas i februari 2004 och invigdes första söndagen i advent samma år. I samband med inflyttningen lämnades Norsborgskyrkan. Med sin speciella utformning är kyrkan tänkt att väcka tankar och bilder när man vistas i den eller betraktar den. De lutande väggarna förmedlar inifrån sett en öppenhet uppåt. Rummet vidgar sig. Ett dramatiskt ljus släpps genom takfönster ned på de lutande väggarna som relekterar ljuset in i byggnaden. Man kan tänka sig en blomma osm vänder sig mot det livgivande ljuset och samtidigt med sina foderblad skyddar de ömtåliga ståndarna och pistillerna. Blomkalken uttrycker ljus och öppenhet, skydd och trygghet. Planformen är oktagonens. På den åttkantiga bottenplattan står väggar som lutar 15 grader. Väggarna når olika höjd och får utifrån sett formen av ett skepp. Kyrkan och församlingen brukar liknas vid ett skepp, ett skepp på en lång reasa mot en känd destination. Här kan vi tänka oss att båten lagt till en stund på sin resa för att ta upp passagerare. I toppen på skeppets för sitter korset som visar bestämmelseorten. Korset är ett grekiskt kors med en kula och skiva symboliserande jordens krets. I norra Botkyrka bor människor från hela jordklotet. Skeppet är naturligtvis också en symbol för den räddande arken som Noa byggde. För att understryka skeppssymboliken har kyrkan en fasad av grova plankor som spikas som borden mot spanten på en träbåt.

                                        

Tumba kyrka

I Tumba fanns en prästgård, men närmaste kyrka var Botkyrka kyrka. Församlingsborna i Tumba tyckte att vägen dit var väl lång. Kyrkligt intresserade började därför diskutera ett kapellbygge i Tumba. Både män och kvinnor engagerade sig i denna fråga. I syföreningen Myran beslöt man redan 1928 att ändra sitt namn till Tumba kyrkliga syförening och att aktivt arbeta för att ett bygge skulle komma till stånd. Därmed låg damerna något före herrarna, som först 1929 bildade Stiftelsen för Botkyrka församlings kapellbygge i Tumba. Samarbetet mellan dem har genom åren dock alltid varit gott. Man samlade in pengar till kapellbygget och diskuterade utformningen av detsamma. Så kom världskriget och fördröjde det hela. Först 1972 beslöt kyrkoråd och yrkofullmäktige att bygga en kyrka och den 9 december 1973 invigdes Tumba kyrka.

                                        

Ängskyrkan

Ängskyrkans rötter finns i korsningen Falkvägen, Broängsvägen, Vattravägen. Där låg sedan 1881 missionshuset Elimsborg, som var ansluten till Evangeliska Fosterlands Stiftelsen (EFS). Efter det att verksamheten legat nere några år på 1960-talet, skedde en nystart 1967, i samma missionshus, nu kallad Broängskyrkan. 1970 flyttades en s.k. vandringskyrka till tomten och byggdes ihop med det gamla missionshuset. 1972 slöts ett samarbetsavtal med Tumba församling, som innebar att Broängskyrkan blev en del av Svenska kyrkans verksamhet, men att en missionsförening hade det direkta ansvaret för det dagliga arbetet. Under slutet av 1980-talet blev det allt tydligare att verksamhetslokalerna i anslutning till kyrkan, framförallt för  barn- och ungdomsarbetet, var för trånga. Efter förhandlingar med Botkyrka kyrkliga samfällighet, Tumba församling och EFS distrikt i Mälardalen, beslöts att en ny kyrka skulle uppföras på en tomt som anvisats av Botkyrka kommun, vid Toppvägen/Storvretsvägen. De gamla lokalerna har övertagits av studieförbundet Vuxenskolan.

 

Katarina kyrkogård

Katarina kyrkogård på östra Södermalm i Stockholm har gamla anor. Redan på 1330-talet fanns i södra delen ett kapell - Helga kors kapell. Detta raserades på 1500-talet. Det kan även ha funnits en begravningsplats i anslutning till kapellet.

Johan III lät på 1590-talet bygga Sturekapellet som låg ungefär mitt på den nuvarande kyrkogården på den plats där Kristian Tyrann lät bränna offren för Stockholms blodbad. Kring detta kapell vet man att det fanns en begravningsplats. Finska församlingen använde Sturekapellet i början av 1600-talet och begravde också sina församlingsbor här, vilket framgår av en minnessten på kyrkogården. Katarina kyrkogård som den ser ut idag anlades i samband med att Katarina kyrka byggdes. Det var från början en ganska ödslig plats utan växtlighet, speciellt runt kyrkan där berget gick i dagen. På 1710-talet planterades de första träden men det var svårt att få någonting att växa i den karga miljön och flera nyplanteringar gjordes. Det hela blev inte bättre av att boskap tog sig in på kyrkogården och skadade träd och annan växtlighet trots murar och grindar. Carl Michael Bellman skildrar kyrkogården i en av Fredmans epistlar "Aldrig en iris på dessa bleka fält". Det var först i och med en omreglering på 1780-talet som man ökade på jordlagret och planterade stora mängder träd. Gravkoren längs Katarina västra kyrkogata byggdes i flera etapper under 1700-talet. Det äldsta är från 1711. I början på 1700-talet härjade pesten svårt i församlingen och dödligheten i de fattiga gårdarna var stor. Det gjorde det svårt att få kyrkogården att räcka till och inte blev det bättre av att kyrkogården användes för sådana som dött i arrestlokaler och spinnhus. Minneslunden invigdes 1991 och här finns en skulptur av Bertil Berggren Askenström.

                       

Maria Magdalena kyrka

S:ta Maria Magdalena kyrka har mycket gamla anor. På den plats där kyrkan idag är belägen, uppfördes på 1350-talet, på tillskyndan av kung Magnus Eriksson och med tillstånd av påven Clemens VI, ett begravningskapell. Namnet Capella S:ta Maria Magdalena var en påminnelse om den Maria från Magdala, som på påskmorgonen skyndade till Jesu grav, och mötte den Uppståndne Kristus i örtagården. Exakt vilka förändringar kapellet under tidernas lopp undergått är dock inte helt känt. Av ett gammalt kopparstick kan man dock konstatera, att det varit en liten enskeppig tegelkyrka med kraftigt, fyrkantigt torn och hög spetsig spira. Under Gustav Vasas befrielsekrig kom kapellet år 1522 att ligga i stridslinjen. Fem hundra av svenskarnas bästa soldater under ledning av den oförvägne Peder Fredag gömde sig i kapellet och då kung Kristian II:s soldater gjorde ett utfall från staden mot Södermalm, angrep danskarna bakifrån och enligt Peder Swarts krönika ”klappade dem på båda sidor så att ganska få undkommo”. Kanske var det den erfarenheten som fick Gustav Vasa att efter besluten vid Västerås riksdag 1527 låta riva kapellet. Kung Gösta hade ju sett att kapellet på Södermalm kunde vara en angripare till nytta. Vad fadern raserat vill sonen återuppbygga. Johan III lät 1588 påbörja byggandet av en ny kyrka på det gamla kapellets raserade murar. Vid Johan III:s död 1592 avstannade emellertid bygget och först två år efter Gustaf II Adolfs död kunde den nya korsformade kyrkan invigas år 1634. Nicodemus Tessin d.ä. och d.y. – barockens två främsta representanter inom sina områden – har båda sina namn förknippade med den vidare utbygganden, och det är också barockens stilart, som går igen i kyrkans arkitektur, däri inberäknat också den smäckra tornspiran som Tessin lät resa 1676, ”kanske den vackraste spira Stockholm ägt”, och vars saga inte blev mer än 83 år gammal. Den 19 juli 1759 utbröt en förhärjande eldsvåda på Söder. 300 hus lades i aska och kyrkan blev illa åtgången av elden. Klockorna föll ur tornet, de gipsade trävalven rasade och praktiskt taget alla inventarier brann upp. Kyrkans böcker och silver förvarades brandsäkert och kunde räddas, men för övrigt gick generationers arbete till spillo. Överintendent C. J. Cronstedt anförtroddes återuppbyggnadsarbetet och han lyckades få sitt verk färdigt till invigningen den 23 maj 1763. På ett skickligt och pietetsfullt sätt har han förmått bevara den tessinska arkitekturens karaktär. Med smärre förändringar (dit hör borttagandet av den övre läktaren) har kyrkan idag i stort sett samma utseende som för 200 år sedan. Den senaste invändiga restaureringen utfördes1927 under professor Israel Wahlmans ledning och den senaste utvändiga förbättringen av kyrkans ursprungliga lejongula murverk 1986. Kyrkans plan framvisar nu ett enskeppigt långhus med i öster förlagt tresidigt kor och korsarmar, upptagande en bredd av tre travéer i långskeppet. I de fyra vinklarna mellan långhus och tvärskepp finns mindre utbyggnader från olika tider. Den nordöstra tjänstgör som sakristia, den sydöstra som skrud- och silverkammare, den nordvästra som kapprum och den sydvästra som kombinerat vigselrum och doprum. Huvudportalen är belägen i väster. När man därifrån inträder i kyrkan får man ett mycket klart intryck av kyrkorummets tidlösa allvar och korets utsökta och ljusa harmoni. Altartavlan har som motiv ”Herdarnas tillbedjan” och är ett verk av Maria-sonen Louis Masreliez (omkring 1800). Kyrkans gamla altarskåp såldes redan före den stora branden och finns nu i koret i Piteå stads kyrka. Predikstolen, ”ett rokokoverk av synnerligen elegant hållning”, är ritad av kyrkans nybyggare överintendent Cronstedt och uppsatt år 1763. På framsidan finns en medaljong av Maria Magdalena. Orgelfasaden av C. F. Adelcrantz 1774, imponerande och mäktig, anses som ett av den svenska rokokons bästa verk i sitt slag. Nuvarande orgel med 50 stämmor är byggd 1927 av Åkerman och Lund. Den räknas som ett av de finaste bevarade senromantiska orgelverken i vårt land. 1986 erhöll kyrkan en andra orgel som placerades på södra sidoläktaren (orgelbyggare: S. Magnusson). I koret finns en liten orgel från 1993. Dopfunten, framför skrudkammaren, under en päll av italiensk sidendamast, är förfärdigad av en Christian Stenhuggare 1638. När det är dop i kyrkan tänds ljuset framför funten. Kyrkans äldsta inventarium, stammande från 1500-talet, är ett dopfat av driven mässing med majuskelinskrifter. Nattvardskärlen tillhör de inventarier som räddades undan branden1759. Bland dem märks den medeltida nattvardskalk, som ”räddades” vid svenskarnas stormning av den polska staden Thurn och av Carl XII överlämnades till fältprästen Samuel Törling, kyrkoherde i församlingen 1705 – 1712. Skrudkammaren har fullständig uppsättning av mässkrudar och antependier i de liturgiska färgerna, de flesta tillkomna under senare tid. Epitafierna och minnestavlorna, som finns uppsatta i kyrkorummet, är tillkomna efter 1759. De äldre försvann med branden. Ett av epitaferna, över hovsekreterare Claude Laurent, bär en av Johan Tobias Sergel utförd porträttmedaljong. Framme i koret, vid norra sidan, finns en minnestavla över Christopher Polhem, i norra skeppets fond en över Carl Mikael Bellman, vars morfar Michael Hermonius, var kyrkoherde här, samt i södra skeppets fond en över läkaren Johan von Hoorn, den svenska barnmorskeundervisningens grundläggare. Gravkamrar från gången tid finns under kyrkans golv. Fordom omhägnades kyrkogården av bogårdsmurar. Minnet därav lever kvar i den gravkammarlänga, som flankerar kyrkogårdens södra sida. Där är också inrymt ett begravningskapell, som nu användes som kapell av en finsk-estnisk ortodox församling och en rysk-ortodox församling.

 

Nacka södra kyrkogård

Södra kyrkogården, Nacka är en gammal begravningsplats i Nacka församling. Södra kyrkogården är belägen på en skogssluttning vid Ältavägen intill Dammtorpssjöns norra spets. Kyrkogården är församlingens äldsta och minsta kyrkogård och dateras tillbaka till 1642. Ända in på 1960-talet uppläts här nya gravar. Numera sker endast gravsättningar i redan befintliga äldre familjegravar. År 1642 uppfördes på detta område den äldsta kyrkobyggnaden i Nacka. Det var ett litet, enkelt träkapell för de familjer som arbetade vid bruken längs ån mellan Dammtorpssjön och Järlasjön. Nacka kyrka invigdes 1891 och ersatte då det gamla träkapellet men därifrån hämtades bland annat predikstolen från 1600-talet. Träkapell som revs när den nya kyrkan byggdes. Kvar finns dock ett annat gråvitt målat träkapell och en klockstapel klädd med kopparplåt och kyrkspån. Mitt på kyrkogården står Friedrich Neumüllers ståtliga familjegrav, utformad som ett litet kapell med trappgavel i sten. Även hans sons, Otto Emil Neumüllers familjegrav finns här. Neumüller härstammade från Tyskland och var grundare till Neumüllers Bryggeri på Södermalm i Stockholm. På kyrkogården finns även några gravplatser för släkten af Petersens som sedan 1700-talet äger godset Erstavik.

 

Nacka norra kyrkogård

Vid Nacka kyrka i Finntorp ligger Nacka norra kyrkogård. Trots bebyggelse och den trafikerade Värmdövägen är kyrkogården en rofylld och vilsam plats. Det är en traditionellt formad kyrkogård med runt tretusen femhundra gravar, många berättar om kända personer inom konst, litteratur och musik. Det finns plats för nya urngravar, alla nya kistgravar får sin plats på Storkällans begravningsplats. På Nacka norra kyrkogård finns också en minneslund. På vinterhalvåret tänder många ljus i de stämningsfulla ljuskuporna och på sommaren pryds minneslunden av vackra blommor.

 

Skogsö kyrkogård i Saltsjöbaden

Skogsö kyrkogård och kapell, som är ritade av Erik Bülow-Hübe invigdes 1921.  Skogsö kyrkogård med sitt kapell är en omtyckt plats för olika kyrkliga verksamheter och inte minst för rofyllda strövtåg och enskild meditation. Under årens lopp har kyrkogården byggts ut och kompletterats med en minneslund, parkbelysning mm. Kapell och klockstapel har genomgått en del renoveringar och år 2007 installerades en ny digital orgel.