Kolerakyrkogården var en kolerakyrkogård vid Skanstull i Stockholm som användes under åren 1809 till 1901. Här begravdes många offer från Stockholms båda koleraepidemier 1843 och 1853, därav namnet. Kolerakyrkogården är numera en av Stockholms parker med läge öster om Gullmarsplan i Hammarbyhöjden. Kyrkogården vid Skanstull anlades år 1808 och invigdes 1809, då det fanns ett akut behov av fler gravplatser i och utanför Stockholm. Stockholms befolkning växte och sjukdomar härjade. Sverige låg i krig med Ryssland och Danmark och av de 30 000 värnpliktiga som var inkallade avled många av den så kallade “lantvärnssjukan” (rödsot, nervfeber och liknande). På kyrkogården vid Skanstull begravdes huvudsakligen fattiga och s.k. “politelik”, alltså människor som hade omkommit i arrester elleroidentifierade upphittade lik. Till en början fann här även stupade soldater från 1808-09 års krig mot Ryssland sin sista vila. Efter freden 1809 och under de följande 25 åren användes begravningsplatsen i sitt ursprungliga syfte för begravning av politelik. Dessa gravar samlades i den sydöstra delen av kyrkogården. År 1831 väntades en koleraepidemi till Stockholm och särskilda begravningsplatser förbereddes. På Skanstulls kyrkogård byggdes ett dödgrävarboställe (som fortfarande finns kvar), man planterade mer lövträd och området inhägnades. Under två månader från 27 augusti till 17 oktober 1843 drabbades Stockholm av den första koleraepidemin. På Södermalm dog omkring 1000 personer. På nätterna kom hästdragna kärror med lik till kyrkogården. Då sattes upp till 16 kistor ner i varje grav. 3665 människor dog i denna epidemi. När sjukdomen
var över användes begravningsplatsen åter igen för fattiga
och okända. År 1853 återkom koleran med en ny epidemi som skördade 2875 dödsoffer. Gravplatserna för de koleradöda samlades i den nordvästra delen av kyrkogården. Mellan åren 1860 och 1895 användes Kolerakyrkogården som en vanlig begravningsplats för allmänheten. I samband med att Sandsborgskyrkogården anlades 1895 minskade gravsättningen vid Skanstull och upphörde helt 1901.
År 1917 övertog stadens byggnadskontor Kolerakyrkogården från kyrkan. 1947 flyttades de kvarvarande gravstenarna till områdets sydvästra hörn, intill dödgrävarbostället.
1997 rustades parken och begravningsplatsen upp genom
att gångvägssystemet restaurerades, belysningen förbättrades och fler parkbänkar uppsattes. Se bild
