|
|
Botkyrka kyrka och kyrkogård
Botkyrka kyrka
Namnet Botkyrka kyrka har sitt ursprung i legenden om lantbrukarsonen Botvid på Hammarby gård. Han blev kristnad i England under en handelsresa dit. Botvid missionerade sedan i skärgården och Mälardalen. Flera källor daterar Botvids dödår till 1120. Vissa medeltidshistoriker hävdar dock att martyriet bör ha ägt rum tidigare och förlägger Botvids död til 1080-talet. Enligt legenden fördes Botvids kvarlevor till kyrkan i Säby (Salem) där han begravdes nära korskranket i kyrkan. Botvids bror, Björn, byggde en träkyrka på deras fädernegods, Hammarby gård i Botkyrka, dit Botvids kvarlevor flyttades cirka nio år senare i närvaro av biskoparna Henrik av Uppsala och Gerdner av Strängnäs. Därmed var Botkyrka kyrka etablerad. Helgonet gav namn åt såväl kyrkan som socknen. På 1170-talet blev träkyrkan ersatt av en kyrka i sten. Den invigdes 1176.
Trots att Botvid var ett lokalt helgon fick Botvidskulten stor spridning. Bevarade kyrkomålningar och skulpturer visar att Botvidskulten redan under medletiden fårtt en spridning från hela Mälardalen över Uppland, södra Norrland ända till Finland. Så småningom blev Botvid ett av Sveriges skyddshelgon. Botkyrka kyrka blev därför tidigt en pilgrimskyrka. Många vallfärdade till hans grav. Kyrkan byggdes om i flera omgångar och fick en storlek som var ovanlig för en medeltida socken kyrka. En av klenoderna som bevaras i Botkyrka kyrka är, egendomligt nog, ett snapsglas. Vilket har sin förklaring i följande: Förr i tiden fanns en tradition som bjöd att när man färdigställt kyrktornet och dess prydnader, skulle man på stället ta en snaps och sedan kasta glaset ner på marken. Så skedde också när torntuppen sattes upp 1779. Mästaren bakom verket var mjölnaren Anders Fredlund som skålade för tornspiran och därefter lät glaset fara mot marken. När han sedan skulle ta hand om glasskärvorna upptäckte han till sin förvåning att glaset var oskadat. Detta ansågs som mycket märkligt och kanske rent av övernaturligt. Glaset sparades och finns än idag kvar. År 1977 genomgick Botkyrka kyrka en lättare renovering, där bland annat väggarna putsades om och vissa ombyggnader gjordes. I samband med detta arbete grävdes golvet i vapenhuset upp och där påträffades ett mycket gammalt skelett. Arkeologer kunde konstatera att det var resterna av en kvinna och att det troligen var kyrkobyggarens hustru. Seden var sådan att kyrkobyggaren själv begravdes till höger om ingången och hans hustru till vänster. Personen till vars minne kyrkan är byggd brukar begravas ungefär i mitten av långhuset med sin hustru till vänster.
Botkyrka kyrkogård
Botkyrka kyrkogård är den äldsta begravningsplatsen i Botkyrka. Den ursprungliga kyrkogården är omgärdad av en stenmur, Bogårdsmuren. Gravkoret på kyrkogården i nordväst byggdes för familjen Johan Liljencrantz, som tidigare hade sitt residens på Sturehov. Det ristades av CG Gjörwell och byggdes år 1807. I sydost ligger gravkoret som byggdes år 1843 av familjen Carl Piper på Sturehov. Likaså i kyrkogårdens sydöstra hörn finns ett gravkor från 1953. Detta tillhör familjen Wåhlin på Hallunda gård.
|
